Ajour, nyhetsfenomenet som skapade lätt hybris och som sedan landade med ett meh har fortfarande svårt att locka mig, trots mycket bra material skrivet av riktigt duktiga skribenter, och anledningen ligger för mig i designen.
Ajour’s design är minimalistisk, vilken normalt inte brukar vara några problem, men av någon outgrundlig anledning verkar man missat den mest grundläggande aspekten av god design, nämligen behovet att konsumera fritt och att kunna orientera sig vart man än är på webbplatsen.
Jag får inte heller någon som helst indikation på vad webbplatsen handlar om annat än en rad ”inlägg”, vilket gör webbplatsen svår att greppa mentalt. Resultatet blir en viss osäkerhet redan innan jag ens börjar konsumera innehållet, en osäkerhet som inte direkt styrker Ajour som fenomen utan i mitt tycke spär ut en annars lysande tjänst. Det är lite som att hälla upp dyr champagne i ett glas och sedan spä ut den med vatten…
Att inte ha en navigering på en webbplats är en dödssynd och att dessutom förvägra besökarna möjligheten att söka fram innehåll är näst intill sadistisk, eller iallafall masochistiskt eftersom det egentligen slår hårdast mot Ajour själva. För mig som tycker att det är ganska stor blandning på nyheterna på Ajour’s webbplats, iallafall dom få gånger jag varit där och kikat, så är det frustrerande att inte kunna välja vilken typ av nyheter jag vill konsumera utan tvingas att sitta och filtrera manuellt genom att läsa alla artiklar i publiceringsordning. Det finns en anledning till varför nyhetssidor och bloggar använder kategorier och taggar och det är av samma anledning som Ajour misslyckas att locka mig till frekventa besök.
Jag sitter ibland och stör mig på att innehållets struktur är så varierande, samtidigt som jag tycker det ger en viss kaotisk charm. Frågan är om jag inte skulle uppfatta formen bättre om det fanns någon form av standard för hur artiklarna utformades. Till exempel så tycker jag alltid att det är skönt med en ingress i fetstil som gör det lättare för mig att ta ställning till texten nedanför, något som förekommer ibland på Ajour, men oftast är det liten om ens någon utmärkning av ingressen, vilket återigen kräver mer av mig som läsare.
På samma sätt så känns listningen av artiklar kaotisk och ostrukturerad med olika längd på texterna som ska leda in på artikel sidan och det blandas friskt med bilder, videofilmer osv. Dessutom ligger det små gråa ”kluttar” här och där som jag förstår ska vara en annan typ av artiklar på något sätt, men som är utformade så att det ser ut som faktarutor snarare än nya enheter. Här skulle Ajour verkligen kunna lysa med ordentlig struktur och med tydlig markering av artiklarna som sedan kan locka mig till vidare läsning. Jag skulle kunna gå vidare med flera exempel på hur designen påverkar Ajour negativt, men jag tror att det är enklare att summera med: gör om, gör bättre.
Ajour som fenomen har potential, stor potential. Jag gillar tanken bakom hela projektet och jag respekterar personerna som står bakom Ajour, men om Ajour ska bli den framgångssaga som jag hoppas så måste dom sätta sig ner och fundera på om Ajour ska vara ett nyhetsflöde i form av en stilig RSS läsare eller en attraktiv nyhetstjänst. Vill Ajour bli en nyhetstjänst så är mitt råd att titta på vilka det är man skriver för och sedan fundera på hur dessa människor konsumerar information och nyheter, till exempel genom att läsa boken Myter och sanningar om läsning och liknande.

Pingback: JMW Kommunikation » Ajour är inte en journalistisk revolution